OKTOBER

Helt galet. Nu är det oktober. Konstigt ändå, att sommarlovskänslan har hängt i nästan hela september. Har precis lagt in min ledighet över jul och nyår och det känns rätt gött att ha en långledighet planerad nu när minusgraderna har kommit och fönsterskrapan har fått flytta in i lilla bilen igen 🙂 . En bra grej med nya bilen, som inte är så ny längre i och för sig, är att den har defroster på framrutan och i backspeglarna.

Liten höst-Nisse

Det har varit rätt intensivt med Nisseträning den senaste tiden och efter en period av ”nu skiter jag i detta och köper en haltigrimma och ett flexikoppel”-känsla har det faktiskt vänt. Jag hade i och för sig inte behövt göra några investeringar för att fixa den utrustningen eftersom vi har både haltigrimma och flexikoppel hemma, men ändå. Den största vändningen kom för två veckor sen när Nisse efter några veckor av strul plötsligt – på ett nytt ställe med mycket störningar runtomkring – först genomförde ett riktigt fint lydnadspass med hjälp av intensivcoachning av Fredrik och sen ronderade fem skärmar som värsta proffset. Som lök på laxen gick han in i en riktigt fin bevakning på figuranten i sista skärmen utan att först göra ett bitförsök i ärmen. Total lycka. Total.

Efter detta har jag tränat bevakningar på mig själv och kört ett litet pass lydnad nästan varje dag. Igår åkte vi till klubben i Malmö för att träna lydnad och det gick över förväntan. Det jag upptäckte var att jag måste träna framåtsändandet mer intensivt och låta honom göra lite andra trick mellan utplaceringen av bollen och skicket. Igår körde jag ganska många apporteringar och A-hindret efter det att vi hade lagt ut bollen och när jag gick ut och skulle skicka honom ”framåt” hade han glömt bort bollen 😳 . Övrigt som måste förbättras är apportingångarna och platsliggningen där jag måste gå in i en skärm och gömma mig. Tur att jag har en skärm som jag kan packa in i bilen, lätt som en plätt – easy peasy 😎 .

Spårträningen har varit rätt tuff – för både mig och Nisse – men helgens båda spår gick bra. Det ena spåret – i lördags – på vall hade 4 vinklar, 6 apporter och gick i alla vindriktningar. Nisse jobbade så himla fint. Han kan helt omotiverat fara ut i sidled på raksträckorna och springa rundor i vinklarna men gjorde inget av det och han markerade samtliga apporter utom en, som han hade korn på men inte lyckades hitta. Den känslan. Ännu bättre blev det för vi fick gofika hos Ingela efter spårträningen. Lyxish 🙂 ! Det vi behöver träna mer på är framföringen till spåret, som lämnar en del i övrigt att önska 🙄 . Igår spårade vi på jord med ungefär samma upplägg och det gick också väldigt bra vilket var oväntat eftersom det gick urdåligt förra gången vi spårade på jord. Inte så konstigt kanske eftersom Nisse aldrig hade spårat på jord förut men det hade inte Imze heller gjort och han tuffade på som ingenting 🙄 .

Spiderman och jag har också tränat. I dressyren har vi börjat hårdfokusera på ”skolor” vilket innebär öppnor, slutor och förvända slutor. Svårt skit. Jättesvårt. Jättejättesvårt. Otroligt frustrerande. Spiderman är en känslig häst och gör jag inte helt rätt gör inte han rätt heller. Han gör alltid sitt bästa och tjurar aldrig ihop hur dåligt jag än rider <3. Fick ett smärre sammanbrott för två veckor sen när vi skulle kapa en hörna på kortsidan och sen rida in i en öppna (”Bakdelen är rakriktad i rörelseriktningen samtidigt som kroppen är böjd runt ryttarens innerskänkel. Halsen är ställd i samma riktning som kroppen. I en helt korrekt öppna går hästen på tre olika spår. Ytterbakben går på ett, inre bakbenet samt yttre frambenet går på samma spår och inre frambenet går på ett spår.”). Det kommer lixom inte av sig själv hos mig utan jag måste verkligen TÄNKA för att göra det jag ska med kroppen – innerskänkeln fram, drivande skänkel bak, balans, bålens riktning, stöd på yttertygeln – och vips har jag missat markeringar och hela övningen blir förstörd. Men men. Det blev ganska rätt till slut. Förra veckan gjorde vi samma övning fast då skulle vi rida in i en sluta … (”I slutan är hästens framdel rakriktad i rörelseriktningen till skillnad från i öppnan där bakdelen istället är rak. Kroppen och hals är även här böjd runt ryttarens innerskänkel.”) Ja, ni fattar själva 🙄 .

Proffsöppna 🙂

Efter en superhoppträning i förrförra veckan med personligt rekord i landningar i rätt galopp följde vi upp med en rätt dålig träning förra veckan. Man ska ju inte tro att man är nåt 🙄 . Vi hoppade en sjukt svår övning med studs på volt och en massa snäva svängar och svåra linjer. Jag och Spider fick inte riktigt till nåt flyt utan jag satt och tjyvhöll/rattade en del men vi studsade iaf väldigt bra på volten varje varv. Det är stort i sig eftersom studs innebar ren ångest för mig förut 🙂 .

Avslutningsvis ett stort grattis till Natalie och Claudia till en suverän 5:e plats på Schäfer-VM (WUSV) i Modena, Italien. Imponerande – snacka om att vara bäst när det gäller 😎 !

Natalie Finke och Imzedrift’s Claudia när de vann Schäfer-SM i IGP, foto: Elin Hillberg.

Ett stort grattis även till våra inbos Fredrik och Glock som genomförde sin mästerskapsdebut med ett väl godkänt resultat, de slutade på en 47:e plats av 107 startande 🙂 .

Fredrik Bjurklint och Imzedrift’s Glock, foto från Schäfer SM i IGP, foto: Elin Hillberg

Ny vecka nya tag. Vi kämpar på och jag hoppas verkligen att det fina och krispiga höstvädret håller i sig.