månadsarkiv: augusti 2019

REDAN TORSDAG

Det har varit liiite körigt på jobbet den senaste veckan och plötsligt blev torsdag bloggdag istället för måndag. Förra veckan föredrog jag 21 socialförsäkringsmål på en dag vilket kräver en del efterarbete, i tisdags hade vi en rätt långdragen muntlig förhandling i ett ovanligt krångligt LVU och att skriva ett sånt protokoll tar en stund och imorgon kl.12 måste jag lämna in nio domsförslag till en ny föredragning. Man kan säga att jobbsäsongen har snurrat igång med full kraft 🙄 .

Hur som helst. Sommaren var tydligen inte riktigt klar än … 25 – 30 grader varmt i helgen och det är fortfarande lika varmt 😯 . Otroligt stånkigt, tycker jag. Det räcker nu på nåt vis. Både Nisse och Pimz verkar klara värmen bra men å andra sidan har det ju periodvis varit rätt varmt den här sommaren, de kanske har vant sig helt enkelt.

Den gångna veckan har det blivit ett spår för Nisse och även om jag stör mig på att det inte blev två, var det spåret som blev av helt grymt bra. Det bästa han nånsin gjort faktiskt. Utmärkt lydnad (går lite ”här” och gör halt och grejar när jag kopplat om från koppel till lina), lugn och fin spårstart i ganska rejäl sned motvind, markering av alla 5 apporter, klockrena vinklar och – det bästa av allt – svansen neråt och inte som ett u-båtsperiskop rakt upp 🙂 . På ena benet kom ettårsfölisen Ruth farandes och gjorde en stoppsladd vid staketet precis bredvid utan att Nisse ens vickade på ett öra. OM det var nåt som jag inte var helt nöjd med var det fartökningen precis efter vinklarna.

Lydnadsträningen har gått bra. Vi tuggar vidare och jag har upptäckt – no shit Sherlock 🙄  – att det blir mer rätt än fel när han fått blåsa ur sig fulenergi precis före träningen. Vi behöver ju träna på uthålligheten i skallet och det är en riktigt bra före lydnaden-övning. Det vi behöver träna mer på är platsliggningen. Han har legat stabilt hittills men det känns ändå som att jag vill få till minst 10 minuter med störning oftare. Vi håller på att träna apportavslutningarna – jag tar apporten efter 10 sek hållande (3 sekunder på tävling), placerar den i höger hand nära kroppen och sen ska Nisse kommenderas in ”fot” utan att sno apporten på vägen 😳 . När han gör rätt får han apporten som belöning 😎 .

Vi satt igång med kondisträningen mer seriöst och regelbundet. Vi kör som vi gjorde på den tiden Kajsa tävlades i rapport, nämligen 150 meter långa budföringar i full kareta (3 omgångar à tur och retur x 3 eller 2) i uppförsbacke med två tre minuters vila mellan. Imze är makalöst snabb. Nisse ser snabbast ut men har inte sportmössa mot Imze.

OTROLIGT IRRITERANDE ATT DET INTE GICK ATT LADDA UPP TVÅ SPRINGFILMER HÄR 🙁 !

Förra veckan mjukstartade jag och Spiderman på ridskolan och första dressyrpasset red vi ute på en jättestor stubbåker. Vi red i par och fick planera passet tillsammans med respektive kollega. Jag hade lite tur där, som red tillsammans med Lotta på Love. Lotta är en rutinerad ryttare och styrde upp en plan direkt. Vi såg först till att gas och broms fungerade genom övergångar mellan skritt och trav, halter från trav osv och mellan varven gjorde vi framdels- och bakdelsvändningar och flyttade hästarna i sidled. Vi avslutade med en härlig galopprunda och Spiderman fick verkligen feeling 😳 . Herregud vad det gick undan där ett tag. I tisdags var det dags för den första hoppträningen och den körde vi på gräsbanan över små hinder och med ganska långa vägar. Även där låg mycket fokus på gas och broms. Spiderman var jätteduktig och vi tog oss runt den lilla banan som vi avslutade med en stabil runda 😎 . I måndags tränade vi också på stubben och jag satsade på att börja med rakriktning och lika stöd på tygeln på båda sidor. Bytte riktning med framdelsvändningar först och sen med bakdelsvändningar. Gjorde många övergångar på rakorna och han blev så mjuk och fin 🙂 Efter förhandlingen från helvetet i tisdags valde jag att avstå hoppningen i hettan utan körde ett långt skritt- och lydnadspass istället.

I eftermiddag hoppas jag att jag orkar spåra i värmen. Hela världen känns som ett våtvarmt omslag. Oskönt.

BLAND HUNDAR & HÄSTAR

Måndag. Igen. Sanslöst hur snabbt veckorna rullar iväg. Stånkade lite gnälligt när Malmöfestivalen aviserades genom trafikomläggning och skyltar överallt för ett par veckor sen och swish swush – bokstavligen – är festivalen över, allt rivs och Malmö blir som vanligt igen. Nä. Jag är ingen festivalmänniska. För mycket folk på för liten yta.

Nisse (och Imze så klart, han spårar också) har bara fått ett spår den här veckan. Tyvärr. Vi skulle ha spårat i torsdags men vi ställde in det på grund av ösregn och blåst. Hur som helst. Spåret i lördags var drygt 700 steg långt med 5 vinklar och 6 apporter, ganska ordentlig vind från alla håll och helt utan godisdepåer. När jag släppte på var spåret cirka 50 minuter gammalt. Nisse höll ett helt ok tempo och vinklade jättefint. Han markerade alla apporter men behövde stödkommando för att lägga sig på två av dem och så – nytt för i år? – fiskade han upp ett par stycken med framtänderna också 🙁 . Alltså va fan?! Det blir ju jättekonstigt att först berömma för markering/läggande och i nästa sekund korrigera att han rör apporten, som jag förklarat för honom verkligen är världsviktig. Jag tycker normalt sett att det är lite drygt att Nisse inte är den som lagrar negativa minnesbilder men just i lördags tyckte jag att det var rätt gött att han inte blev lika osäker och frustrerad över de där dubbla budskapen som jag blev. Jag får kanske ta tjuren vid hornen igen och göra ett nytt försök att lära honom passiv markering utanför spårarbetet?

Gulligaste busjägaren Jäger får illustrera momentet passiv markering (av ostbåge) <3.

Lydnadsträningen har gått bra. Vi har kört några pass fritt följ och jag tycker att det blir bättre hela när det gäller trängandet och plogandet. Mycket handlar om att komma i rätt stämning innan vi börjar och att jag är konsekvent från första steget. Kommer han för långt fram redan i första steget börjar vi om. När det gäller sättande och läggande använder jag mig ibland av ett ridspö som jag duttar till honom med på utsidan för att få honom rak och ibland backar jag istället och han får följa med och sätta, lägga och ställa sig. När jag backar blir det hundraprocentigt rakt och jag tänker att han kanske får nåt litet muskelminne … eller nåt 🙂 . Apporteringsövningarna försöker jag variera så mycket som möjligt och jag är faktiskt nöjd med avlämningarna även om farten in sist biten kan vara lite i tradigaste laget. Han sätter sig nära och rakt framför mig och han håller fast till jag säger loss. Ibland får han gå in och sätta sig fot med apporten.

Igår var vi Hurva och tränade ronderingar och jag är riktigt sur på mig själv för att jag inte bad någon filma 🙄 . Han ronderade nämligen alla sex skärmarna så jäkla bra båda omgångarna och jag lyckades – för min egen del – både att hålla rätt fart och möta honom perfekt hela vägen. Vi hade ingen figurant i sjätte skärmen men däremot en stol där jag hade lagt hans bästa bitkudde 😎 . Efter ronderingarna la jag honom på planen mitt emellan femte och sjätte skärmen och skickade in honom på mitt själv tre gånger och han fick skälla 20, 15 och 30 gånger innan belöning i form av bett och lite kamp i bitkudden. Fatta ändå – Nisse Palm kan rondera sex skärmar snabbt och tajt som en riktig IGP-hund 😳 .

I fredags satt jag upp på Spider för första gången på flera månader. Vi var några stycken som skrittade ut en tur med ett gäng ridskolehästar för att sedan gå in i ridhuset för lite mjukgympa. Spider var pigg och glad och det kändes oväntat bekvämt och välbekant men herregud så STOR han är 😀 .

_
I lördags åkte han i badet och nu ser han riktigt ordentlig ut med välklippt man och svans och luddfria öron (de luddfria öronen fixade Dina)  🙂 . I lördags var det bara jag och Alexander, som red Lena, som var i ridhuset och Spider fick busfeeling och såg krokodiler i varje hörn, vi gick mest på tvären där ett tag 🙂 . Ikväll börjar ridskolan igen och det ska bli roligt även om jag bävar lite för träningsvärken, som i och för sig slog till redan igår 😳 . Fast å andra sidan tycker jag att man har ont lite varstans mest hela tiden numera 🙄 .

 

INSPIRATIONSCHOCK

Alltså. Vilka träningskompisar vi har 😎 !

I helgen var det SSM (svenskt schäfermästerskap) i IGP i Hofors. 42 ekipage kom till start och fyra ekipage från vår träningsgrupp deltog och det med den äran 🙂 .

Natalie och Imzedrift’s Claudia vann med hela 285 p (95-95-95),


Foto: Elin Hillberg

Fredrik och Imzedrift’s Glock kom femma med 271 poäng (83-95-93) och


Foto: Elin Hillberg

Janne med Försvarsmakten Latto kom sjua med 270 p (93-87-90) och


Foto: Elin Hillberg

Eva med Imzedrift’s Joline kom elva med 266 p (83-87-96 (tävlingens bästa skyddsprogram)).

Natalie och Fredrik kom med i laget till WUSV (Schäfer-VM) i Italien och Janne är reserv och  Claudia blev dessutom Svensk Universalsieger (bruks och utställning).

Det blev en otroligt spännande tävling där allt avgjordes i sista gruppens lydnads- och skyddsdel. Det var en monumental nervpärs att följa det hela via nätet kan jag säga 😯 . Jag blev lixom handlingsförlamad där ett tag.

GRATTIS alla de superduktiga och ambitiösa ekipagen, GRATTIS till Pierre som outtröttligt coachat och peppat hela gänget i ur och skur och i medgång och motgång och som tillsammans med Natalie är uppfödare till Claudia, Glock och Joline.


(Eva och Joline trea från vänster 🙂 )

Även om jag och Nisse just nu siktar in oss på enbart spår och lydnad blev jag så jäkla inspirerad av hela grejen. Fick lite extra jävlarimamma och även om det kanske tar onormalt lång tid ska jag verkligen göra mitt bästa för att få vara med i ett sådant sammanhang och prestera mitt och Nisses allra bästa en dag.

Nisse har spårat två gånger den här veckan också och det känns gött att kunna skriva det, eftersom jag gillar att hålla mig till planer. Jag hann få hem tubgodiset i tid innan första spåret och Nisse verkade uppskatta godiset och jag tog god tid på mig vid varenda apport. Det är lite tidigt att säga att det funkar top notch efter två spår men av alla sammanlagt 12 apporterna i båda spåren gick han bara över en. Tur eller tubeffekt? Det återstår att se 🙂 . I första spåret var det ganska lagom vind och han jobbade ut alla vinklarna bra. Han hetsar lite direkt efter vinklarna och det får jag försöka lösa på nåt vis. I andra spåret var det gränsfall storm och då flöt han iväg i vinden i vinklarna men valde ändå rätt håll i samtliga.

Efter spåret i tisdags åkte vi till ridskolans gräsbana för att träna lite lydnad med Charlotte, Jesper och Lotta. Nisse skötte sig jättebra och vi passade på att öva på ”gruppen”, framåtsändandet, apportering och hopp (över hopphinder för häst) apport. Han hade helt ok energinivå och vi blev inte ovänner en enda gång, bara en sån sak 🙂 . Avslutade träningen med att skicka in honom på bevakning i bitkudde på mig själv och sedan på Jesper och det gick riktigt bra. Konditionsträningen har gjort nytta för nu är han uppe i betydligt fler skall utan hopp och tomskällande än förut och han fular sig sällan. Annars har vi kört våra vanliga små lydnadspass på promenaderna och igår gick vi fritt följ ganska länge på fotbollsplanen hemmavid med bara godis som belöning och då ganska glest för att bättra på uthålligheten ännu mer. Meningen var att vi skulle ha kört till Hurva för att träna rondering men eftersom det blåste full storm blev det ändrade planer. Vardagsdisciplinen fortsätter som vanligt 😎 .

I övrigt har det inte hänt så mycket. Jonas har jobbat dagpass hela helgen och jag grejat lite hemma och gjort sånt där ”det där måste vi ta tag i”-tråkigt som att köra till återvinningen, panta tre stora säckar PET-flaskor, tvätta och att städa. Jag borde ha rensat lite rabatter också men det pallade jag faktiskt inte. Idag ska jag till optikern och kolla synen, som jag misstänker har försämrats plötsligt och rejält eftersom jag måste ha worddokumenten på datorn på 120 procents storlek för att se ordentligt 😳 .

På onsdag kommer Spider Man hem från betet och jag lär får åka dit och snygga till honom lite senare i veckan. Snart är det dags att sitta upp igen och det ska bli riktigt roligt.

FÖRSTA MÅNDAGEN I AUGUSTI

Måndag igen. Fjärde veckan på jobbet efter semestern men det krävde faktiskt att jag räknade efter nu eftersom jag fortfarande har lite semesterfeeling 🙂 . Det är fint väder, dagarna är ganska långa fortfarande och det är i princip helt mötesfritt på jobbet om man bortser från ”Måndagsbönen” klockan 09.00 på måndagar där vi kollar om nån är borta och vilka förhandlingar som behöver ha personal.

Veckan har varit rätt lugn. Nisse har fått sina två spår, det första gick jättebra medan det andra som vi tog igår inte gick lika bra 🙄 . Han måste bli noggrannare med apporterna eller – troligen – få klart för sig att de är väldigt, för att inte säga extremt, viktiga. Igår markerade han 4 av 6 apporter, missade en och struntade i en. Jag är av någon anledning helt värdelös på att lära hundar passiva markeringar. Jag får bara inte till det även om jag rent tekniskt vet hur jag ska göra utan jag har helt enkelt lärt Nisse att liggmarkera direkt i spåret eftersom han mycket sällan missar föremål. När han stannat och snusat på ett föremål i spåret har jag kommenderat ligg och sen droppat godisar och tagit mig god tid vid varje grej. Nu har han fattat vad han ska göra och lägger sig utan påminnelse/hjälp de flesta gångarna men det finns helt klart förbättringspotential. Min tanke nu är, att han ska få extra gott godis vid apporterna och att han ska få detta godis endast när han markerar apporterna. Många använder ju burkmat typ hund- eller kattmat på burk eller i sådana där klämförpackningar men jag fixar inte det riktigt, att gå omkring med en kletig burk eller påse i fickan 😳 . Den enda sortens burkmat jag egentligen klarar av att råka få på fingrarna är Ceasar Vilt & Lever, men det är gränsfall + att man måste kalla in Ocabs saneringsexperter om man skulle råka glömma en öppnad burk eller påse i bilen.  Alltså har jag beställt tubgodis med leversmak/leverpastej + en hygienisk ”dispenser” till. Återkommer med rapport.

 

_
Lydnadsträningen den här veckan har mest handlat om fritt följ – position, marschtakt – och halter. Nu ingår det inga stegförflyttningar och vändningar på stället i IGP-lydnaden men vi övar på det ändå eftersom det är ett bra sätt att få många upprepningar + att Nisse får lära sig att ta sig samman och inte jaga upp sig bara för att det händer många svåra saker på kort tid 😎 . Han är oväntat bra på att backa rakt bakåt faktiskt. Vi har även lagt tid på apporteringarna den här veckan och jag måste så smått börja kika på en tung apport. Pinsamt nog har jag noll koll på hur tung apporten ska vara så jag har kört med Yaxxons (och Kajsas <3) gamla tungapport på 4 kilo men den behöver jag ju inte kasta ut, vilket jag ska måste göra med IGP-apporten. Vikten i sig är inget problem men det här med att kasta … 🙄 . Funderar dessutom över vilken modell jag ska satsa på.

Vi har tränat bevakningarna i uppförsbacke (jag går upp för en backe medan Nisse sitter kvar och sen skickar jag Nisse på mig själv). Tyvärr har det inte blivit tillfälle att använda den nya fina skärmen den här veckan heller 🙁 . Hur som helst tycker jag att uthålligheten i bevakningarna blivit bättre och han har inte försökt sno bollen en enda gång. Utförandet handlar en hel del om sinnesstämningen hos Nisse, precis som det gjorde för Kajsa. Är han i ”rätt” feeling skäller han så himla jämnt, fint och länge men är han i ”fel” feeling (dvs. lite för upphetsad) studsar han mer och kan tomskälla. Kajsa tomskällde till 100 % på en tävling i elitrapport en gång i världen. Så där kul 🙄 .

Det var det om Nisseträningen.

I måndags var vi hemma hos Madelene, Martin och Filip, där Jonas och Martins faster Birthe bjöd på middag. Det var lite släktmiddag faktiskt – svärföräldrarna, Birthe och farbror Jan, kusin Fredrik med sambo Ingmarie och deras lilla solstråle till unge Esther var med. Mysigt och jättegod mat 🙂 . Synd bara att det var måndag och att jag skulle till jobbet dagen efter.

Annars har veckan rullat på utan några större happenings. Fredrik, Alva och Glock bodde hos oss under helgen eftersom det var träningshelg. Vi har grejat lite hemma och bara tagit dagarna som de kommit. Rätt skönt ändå.

Nu kör vi måndag och strax är det dags för Måndagsbön 🙂 .