månadsarkiv: december 2017

ANDRA HALVLEK

Ja vad ska man säga …? Nu har jag officiellt gått in i andra halvlek och efter att inte ha känt mig helt bekväm med det (även om man beaktar alternativet – hur många lever i 100 år 🙄 ?) känns det nu helt ok. Om jag ska vara helt ärlig känner jag faktiskt ingen större skillnad 🙂 .

Det har varit många som frågat vad jag planerat för min 50-årsdag och jag har inte haft nåt bra svar på det. Jag har – som sagt – tyckt att det känts jobbigt att jag, statistiskt sett, redan levt halva mitt liv. Dessutom fyller jag år fem dagar före julafton och alla är endera uppbokade, sönderstressade eller ruinerade. Sen har jag faktiskt ingen direkt kalastradition att falla tillbaka på, utan det var först när Fanny och Max kom till världen som vi startade upp kalaskarriären på min sida av släkten 😎 .

HUR SOM HELST. När Charlotte föreslog att vi skulle gå och ut och käka en god middag och dricka champagne på vår favoritrestaurang Millenium i Höllviken, kändes det som ett alldeles utmärkt förslag. Både Jonas och Jonas var dessutom upptagna med jobb respektive möte med ridsportförbundet så det passade väldigt bra. Charlotte ordnade skjuts både till Höllviken och hem och nånstans här började jag fundera på om det inte var nåt lurt på gång ändå … särskilt i kombination med att hon hade varit och attackshoppat gå ut-kläder (till stundande resa) förra tisdan. Jag nämnde detta för både Jonas och Anneli men ”nä då – det var inget konstigt med nånting” 😀 . Jonas åkte till jobbet som vanligt, jag gjorde mig i ordning och blev hämtad av Charlottes Jonas. Vi fiskade upp Charlotte på vägen och sen släppte han av oss utanför Millenium. Väl inne på restaurangen fick jag mitt livs överraskning. Cirka 30 personer stämde upp i födelsedagssång, Jonas kom farande med en flaska Bollinger och ett glas i högsta hugg och jag höll på att svimma 🙂 . SÅ grundlurad. SÅ glad. SÅ tacksam.

 
Blommor och tavlor
 
Tischa och presentkort att använda till en resa 😎

 
En megahit skaldad till min ära i bästa Onsdagsgruppstradition 😎

Igår var det födelsedag på riktigt. Jag fick lite fler blommor av jobbet och av Anneli och en hett efterlängtad säkerhetsväst av Jonas plus ett välkommet finansiellt bidrag av mamma och pappa <3

 

 

När man blir firad på det här viset på sin 50-årsdag känner man i hjärtat, att man nog gjort någonting rätt och varit en helt ok människa i första halvlek. Bästa känslan. Jag kan för min egen del inte riktigt hitta bra ord för att uttrycka min tacksamhet mot alla som på något sätt varit med om och bidragit till den här överraskningen och kommit ihåg min dag. Helt galet. Tack <3!

I söndags var det dags för VHF:s Ungdomssektions årliga Julshow och vi ”vuxna” var inbjudna till att delta i stafetthoppning mot två ponnylag 🙂 . Det var viktigt att vi skulle ha ett tema och vi kom fram till att vi skulle vara nåt superhjälteliknande (enbart för att få ha glittriga caper) på enhörningar. Så klart hade vi inte en chans mot ponnylagen men vi hade väldigt roligt och var sjukt snygga 😀 . Dessutom hade vi sån tur att Malin fångade tre av oss på film medan Stefan fick med Sanne och Pelle på Raket-Elsas film 😎 . Tack 🙂 !

Sanne och Pelle hade lite igångsättningsproblem i starten men frågan är, om de hade klarat hänga på Raket-Elsa och Royal även om de hade fått en flygande start 🙂

Mia på Faustus mot Maja (tror jag …) på Janine 

Sofia på Benjamin mot Lykke på Palle

Jag på Nibbi – notera särskilt rivstarten OCH den uppenbara ponnytjuvstarten med ivrig hjälp av Årets ridlärare Kelly – mot Ingrid på Max 

The Unicorns <3

Ungdomarna hade verkligen gjort en enastående show med allt ifrån knatteridning till luciatåg och jag är övertygad om att alla som var där och tittade och deltog fick ett minne för livet! GRYMT!

HÄR  på VHF:s Facebooksida finns bilder från showen – scrolla ner en bit så ligger ett album som heter Julshow 2017 där.

Nu rullar veckan vidare och som nr 1 ska jag äta lunch med syrran om 40 minuter 🙂 !

ÄNTLIGEN LITE VINTERVÄDER

Nr 1 – vågar man hoppas att vintern är här för att stanna ett tag? Nr 2 – kommer jag att kunna öppna dörrarna på min bil när jag ska köra hem efter jobbet? Jag har väldigt svårt för att åka omkring i en jätte-jätte-jättesmutsig bil och tänkte att jag skulle vara lite smart och köra en biltvätt före jobbet och låta den stå och torka i garaget under dagen för att undvika att dörrarna fryser fast. Bara det att garageporten havererat och nu står Silverbullitt på gatan här utanför i minusgrader 👿 . Jag köpte även ett sånt där silikonstift som jag skulle kleta in listerna med innan hemfärd … ORKA 🙄 !

Jaja. Det blir som det blir med det är och lite våld brukar lösa det mesta, tänker jag.

Nu var det ett tag sen igen. Dagarna har fortsatt att rulla iväg i en jäkla fart och det har egentligen inte hänt så mycket. Det bestående intrycket är att jag gått med hundar, torkat hundar, dammsugit, moppat golv och tvättat hundhanddukar så att tvättmaskinen gått varm. JÄVLA skitväder, rent ut sagt! Jag har väl aldrig varit med om maken till långdragen höstjävel (pardon my french 😳 !). Det var nästan så jag bröt ihop av lycka igår när det började snöa! Det kan nästan vara värt att jag får bända upp dörrarna på bilen med kofot faktiskt, bara jag slipper regn, blåst, lera och skitiga hundar 🙂 .

Nisseträningen har till största delen ägt rum inomhus och vi fortsätter med att rätta till positionen i fria följet, apporteringen och sitt/ligg under gång. Det där med att backa honom i positionen är inte det lättaste. Eftersom jag inte fixar att gå omkring och klämma fast en boll i armhålen (har provat 100 gånger och … nä, funkar inte) har jag nu lånat en sån där magnetboll av Lars och Tazz. Kan ju inte bli annat än bra med just den bollen, med tanke på deras framgångar 😎 .


Lars och Tazz tog brons på Riesen VM 2016

Jag tänker inte ha bollen i armhålan men däremot uppe på skuldran. Jag återkommer med rapport 🙂 . För en gångs skull tänkte jag lugna ner mig och inte shoppa loss förrän jag testat produkten, så att det inte blir som med den där kampdutten med ben till framåtsändandet.

Igår var vi och tränade ett skyddspass och det kändes bra. Nisse är ju en känslosam kille och behöver öva på att sortera bland sina känslor. Han är endera överglad och jättebusig eller också är han arg (Dalle tyckte att han såg helt livsfarlig ut 😀 ) … för att uttrycka det enkelt. Han måste lära sig att jobba i rätt känsloläge i olika situationer och det var så intressant att se Pierre jobba med honom en bra stund igår och dessutom få förklaringar till vad som hände under tiden. Mitt i alltihop fick jag instruktionen att sätta Nisse fot och gå fritt följ med honom i en fyrkant med vänstersvängar och så fint har han ALDRIG gått, totalt fokus på mig och med perfekt energi. Hur gick det till lixom 😯 ?! Det är i detaljerna det sitter och nu ska vi grunda ordentligt, så att både jag (som aldrig har tränat skyddsarbete) och Nisse lär oss. Nisse var helt slut mentalt efter träningen och sov som en sten ända till det var tid för långrundan på kvällen.

Igår fyllde Frasse 13 år och det firades med lite extra gott i maten – vilket han inte föreföll notera över huvudtaget -, ganska mycket godis vid sidan av maten, slemmig tuggis och en långpromenad i relativt krispigt vinterväder 🙂 . Frasse har bott hos oss i 8 år nu och när han fyllde 5 år, hade han just kommit och fick ett paket av sin förra familj (husse, matte, barnen och kaninen Stampe <3 ). Året efter fick han ett brev från sin efterträdare 🙂 .

 

Apropå hundar har vår Faxe extraknäckt som filmstjärna i en film om Grannsamverkan. Han är sig lik, den lille stollen <3. Gå in på Helsingborg Stads Facebooksida och kolla videoklipp om just Grannsamverkan (kunde inte dela filmen här, tyvärr).

Ridningen har gått bra de här veckorna, om man inte räknar studsdelen av hoppträningen förra veckan 🙄 . Det var 5 studs på rad och jag vet inte vad det är men jag tycker det är skitläskigt och rider med handbromsen åtdragen … Eller jo, jag VET vad det är och det är att hindrena kommer emot oss i en jäkla fart och jag känner det som att vi kommer att störta när som helst 🙁 . Nibbi tycker å sin sida att studs är buskul men eftersom jag bromsar blir det ju svårt för honom att studsa. Vi red ett konditionspass med en fyrkombination med ett galoppsprång mellan varje hinder på ena långsidan i ridhuset och med studsen på andra långsidan. Kombinationen satte jag och Nibbi direkt utan problem och där vågade jag gasa men i studsen blev det mesridning. Charlotte var jättesnäll och plockade ner 2 hinder i studsen när det var vår tur så vi fick konditionsträna i två kombinationer istället. Jag hoppas verkligen att vi får till det här med tiden för det är jättedrygt att rida med rädsla. Vi ska studsa satan i gatan ända till det sitter! Ja just det – Nibbi har nog aldrig blivit så duschad som de senaste 14 dagarna, vita ben i kombination med lera skojar man inte bort 🙄 . I och för sig är han en mästarrullare också men leran på halsen kan man ju iaf borsta bort.

Förra helgen var det KM i hoppning och jag var funktionär på banan tillsammans med Alexander och Ebba, de hade jordens koll på läget så det var bara för mig att lyda order. Perfekt! Stort grattis till årets klubbmästare i hoppning för ponny – Sandra Sörensen med  Djessie – och årets klubbmästaree för häst – Matilda Johansson med Costa Plenty. Lite extra grattis till Matilda och Costa Plenty ”Pelle” som både blev klubbmästare i dressyr och hoppning och kombimästare. Sa jag det förresten? Att Nibbi tränar i samma specialgrupp som mästarhästen och hans stormatte Sanne 🙂 ? It might rub of 😎 .


Den snygga förklass- och KM-banan på plats (här 60 cm). Ponny-KM körs i Lätt C (10 cm högre för de som startat Lätt A) och storhäst körs på 1 meter (110 för de som startat 1,20).


Matilda, Pelle och den blågula rosetten 🙂

Annat som vi hittat på sen senast att är att vi firat Sebastians kusin Filip på 8-årsdagen med ett riktigt trevligt kalas i Östra Grevie. Man märker att tiden går när barnen börjar önska sig pengar i födelsedagspresent 🙂 .

Nu fick vi just mail om att garageporten är åtgärdad och det är bara att galoppera iväg och hämta bilen. Jag tror inte att dörrarna hunnit frysa fast men man vet aldrig så håll gärna en tumme 🙂 .