månadsarkiv: augusti 2017

LÅNG BLOGG OM EGENTLIGEN INGENTING :)

Måndagsbloggen har blivit en onsdagsblogg, märker jag 🙄 .

Jaja. Den här veckan har varit i det närmaste totalt händelselös. Det har varit och kommer att bli mycket grejs med VHF (Vellinge Hästsportförening) den närmsta veckan, mest på grund av att Skånska Mästerskapen i hoppning går av stapeln till helgen men även på grund av att det är många nya elever som börjar på ridskolan i höst. I måndags var det stor fixarkväll för att snygga till runt anläggningen och på torsdagkväll ska det byggas bana. På fredag sätter tävlingarna igång och mitt uppdrag blir att sköta parkeringen på söndag, tillsammans med en stabil och cool ponnypappa. Senast skötte jag parkeringen själv några timmar och det var verkligen överkurs … det är ju en del lastbilar, bilar med släp som ska in och ut 😯 . Med ett begränsat antal platser måste man ha stenkoll på hur många platser som finns när man börjar, ha koll på hur många som lämnar och varifrån de lämnar för att kunna styra in nya transporter på de lediga platserna. Meckigt! MEN nu är jag inte själv på söndag så det ska nog gå bra 🙂 .

I lördags morse kl. 07.30 agerade jag välkomstkommitté för nya elever och medlemmar och det kändes som att det var ett uppskattat initiativ. Även om jag i princip bara rider Nibbi har jag lite koll på de andra hästarna (de nyinflyttade oräknade) och kunde visa var alla grejer fanns och visa var eleverna skulle ta vägen.

Jag passade på att lägga upptag/spår på stubben åt Yaxxon och ett långt sidvindsspår åt Nisse (i jordrännor) och vallade även en uppletanderuta åt Yaxxon innan jag satte igång välkomstkommittén 🙂 . Yaxxon var pigg som en mört och tog både upptaget åt rätt håll och spårade som värsta kungen på stubben. Uppletandet blev en aning överladdat i första omgången med mycket spring och jonglerande med föremålen men till andra omgången hade han landat och gjorde det riktigt bra 🙂 . Ett dåligt avlämnande av fem möjliga fick jag vara nöjd med, med tanke på hur lite han fått träna <3 .

 

Nisses spår gick ganska bra. Han började lugnt och noggrant men efter cirka 200 meter gjorde han ett tvärt kast från vinden, stod och vindade ett par sekunder för att sen gå in i spåret igen och fortsätta … skumt. Samma sak efter ytterligare 100 meter och jag fick en känsla av att han behövde pausa lite. Vi har aldrig spårat på stubb/hårt packad jord med halm på och kanske var det svårt? Ingen aning. Det visade sig senare att Charlotte, Mats och Lollo hade bestämt att de skulle spåra och träna lydnad och efter gofika var jag med och körde ett skojpass lydnad med Yaxxon, som – helt otippat – skötte sig utmärkt 🙂 . Nisse fick träna sin lydnad hemma för när det skulle ha varit hans tur kom uppstigningen 05.30 ikapp mig och jag blev attacktrött.

Förra veckan kom Nisses nya grejer från Vipdog – en Euro Joe skyddsärm vänster (vi hade bara en högerärm sen förut) och en hård bitkudde.

 

Nisse har fått inviga kudden i ronderingsträningen och den har varit mycket uppskattad 😎 . Bästa lydnadsupplevelsen med Nisse i förra veckan var dock en 4 minuter lång platsliggning på fullt avstånd med ryggen emot. Visst, jag hade linhållare men enligt dennes vittnesmål låg Nisse lugn och fint och vred bara på huvet när en buss, som kom körandes bakom honom gav ifrån sig ett pysljud och släppte av x antal passagerare.

Nisse och jag fick även post i veckan i form av en Skyddslicens 😎 . Nu har jag tävlingsbok, skyddslicens, skyddsärm och diverse andra attiraljer. Kanske dags att börja träna lite seriöst 😀 ?

hästfronten har jag hunnit sitta upp tre gånger sen senast. I söndags trimmade vi lite övergångar i ridhuset i sällskap av Maj och Calle och det gick rätt så bra. Vänstergaloppen kändes lite bättre, inte riktigt lika stötig som i början av veckan och han tog alla fattningar bra. I måndags fick vi veta att vi levde ute på stubbåkern som är cirka 400 x 400 meter stor … två varv i så snabb galopp som möjligt runt heeeeeela fältet på ena hållet, skrittpaus och så två varv på andra hållet 😯 . Det var tydligen dags att börja trimma ner gräsmagarna men jag undrar jag, om det inte var mina ben som blev mest trimmade. Lätt sits i lite drygt 6 km i full fart i dressyrsadel skojar man inte bort 😳 . Jag blev helt slut i benen, som bara darrade när jag satt av, men Nibbi tyckte det var buskul att bara springa i solen även om han blev helt svettig och löddrig på kuppen <3.

Igår var det hoppträning och om det gick dåligt förra veckan så var gårdagen ett närapå episkt bottennapp. Urusel ridning, en otränad lite sommartjock häst och en svår övning är ingen bra kombination … 🙁 . Hur som helst gick det åt skogen och – så här i efterhand – inser jag att jag övertänkte det hela. Jag drog åt handbromsen redan före hindrena för att klara volten efter, jag oroade mig för att landa i fel galopp (även om Nibbi återigen visade att han är en av de få hästar i världen som kan galoppera 10-metersvolter i full rulle i fel galopp utan att ramla 😯 ), jag tappade benstyrningen på grund av trötta ben och – som lök på laxen – började jag styra med tyglarna … stackars, stackars häst.


Övningen i teckningsform


Nibbi i fin form innan sommaren, snart är vi där igen <3

Det är inte ofta jag tappar sugen men igår var jag faktiskt riktigt deppig efter ridningen eftersom det blev glasklart att vi i dagsläget inte alls är redo att representera VHF i Equi Tours Senior JumpCup 2017 när den börjar vecka 36 🙁 .  Jag hade det på känn, men att vi skulle vara dåliga trodde jag faktiskt inte. Seniorcupen rids i och för sig över tre kvalomgångar och förhoppningsvis kan jag och Nibbi vara med längre fram, när vi tränat lite mer och är i bättre form. VHF startar upp med ett riktigt giftigt lag i år iaf och det är inte fy skam att vara reserv och assisterande lagledare till det laget heller 🙂 . Heja Sanne, Katarina, Jenny och Monika 🙂 ! Håll tummen för att Team Nibbi blir tillräckligt formtoppade för att kunna vara med hoppa en omgång iaf 🙂 .

Frasse, som är i Åhus på spa ett par veckor, mår enligt rapporterna från personalen som en kung och har styrt upp både skogspromenad-, mat- och morotstiderna till fulländning 🙂 .

Nu är orden slut för idag 🙂

”KORSGALOPP – ALDRIG HELT FEL!”

Mycket häst och återanvändning av foton blir det 🙂 .

Nu har ridningen kickat igång 🙂 . Istället för att rida tisdag, torsdag och söndag rider jag måndag, tisdag och söndag (söndag – självständig träning) och det blir säkert tufft, att sitta upp tre dagar i rad men det som inte dödar, det härdar 😎 . Vi började med ett dressyrpass i måndags och helt oväntat kändes det hur bra som helst. Nibbi var med på noterna och jätteduktig och jag kände mig faktiskt rätt duktig själv också 😳 . Jag hade förväntat mig att jag skulle vara trög i hjälperna, stel i kroppen och allmänt ringrostig men jag kände mig riktigt stark i benen, mjuk i handen och stabil i sitsen. Jag har en tendens att bli hård i innerhanden när jag blir trött i benen eller spänd  – obra de luxe – men så var det inte i måndags. Eftersom hästarna precis har avslutat sitt sommarlov tog vi det så klart lugnt och tränade mycket halter, halvhalter, förflyttningar i sidled, böjning/ställning, övergångar från skritt till trav och tvärtom och från trav till galopp och tvärtom. Före passet skrittade vi fram en lång runda på stubbåkern bredvid ridskolan i kvällssol och bara det fick en ju att bli inspirerad till max 🙂 .

Igår var det hopplektion och den kändes tyvärr betydligt mer åbäkig än dressyren. Hoppningen är verkligen en färskvara och igår kändes det som jag aldrig nånsin hade hoppat 🙄 . Vi fick trava över bommar och börja med att hoppa på en linje med två pluttiga hinder. Vi fick EN enda uppgift på linjen och det var att räkna galoppsprången emellan och det glömde jag så klart och när jag väl började räkna … räknade jag fel 😳 . Tur att jag hade stöttande matematikkompetens på läktaren i form av Mathilda och Påjje 😀 . Inget mästarpass alls men det är bara att bita ihop. Jag blev ganska trött av lättsitsen och – som ett brev på posten – blev jag stundtals för stum i innerhanden och tappade styrningen med benen. Lite korsgalopp fick vi också till när vi ändå höll på  🙄 . Men men, vi avslutade iaf med plus i kanten och det var ju roligt  🙂 .

Nisse och jag har tränat mycket platsliggning och det har gått bra. Jag har inte utsatt honom för några kolossala svårigheter men tiden börjar bli ganska lång (6 minuter som längst) och jag står på ”rätt” avstånd, dvs 30 steg ifrån honom. Vänder ryggen emot honom mellan varven men står inte så hela tiden. Vi har även tränat på att minska plogandet i det fria följet och även om det är en bit kvar känns det positivt att han sätter sig rakt i åtminstone 75 procent av halterna och att han jobbar noga med bakbenen i vänstersvängarna. Gott så! När det gäller ronderingen har den seglat upp som Nisses favorittrick och jag kan skicka honom från ganska långt avstånd och han är snabb och tät runt skärmen. Nästa steg är att sätta ut två skärmar. Det kan bli spännande 🙂 . Jag hade Nisse med mig till jobbet ett par dagar förra veckan eftersom Jonas jobbade dagpass och jag måste säga att han blivit riktigt duktig på att gå ordentligt i koppel och på att inte försöka morsa på varenda människa vi möter. Hög tid kan man tycka. I och för sig 😳 .

Uterummet är ÄNTLIGEN klart! Jonas ska iofs måla insidan, som ”bara” är grundmålad men själva konstruktionen och utsidan är helt och hållet klar och det blev precis exakt så som vi hade tänkt oss 🙂 . Det är funktionellt, snyggt och passar till vårt 70-talshus. Har tyvärr inga foton än men däremot en liten filmsnutt:

Nu är hösten verkligen här. Man får ha pannlampa på morgonpromenaderna, det är rätt så kallt när man kör till jobbet och vädret är minst sagt labilt 🙄 . Det är sol, ösregn, vindstilla och storm om vartannat och det verkar som att Sommaren 2017 har bestämt sig för att kasta in handduken och helt enkelt låta Hösten 2017 ta över.

Helgerna och kvällarna börjar bokas upp och på jobbet är allt i full gång och varenda kotte är tillbaka från semestern. Lite sorgligt på ett sätt men på ett annat sätt känns det ganska tryggt 🙂 . Till helgen väntar SM i Bruks & Ipo och det lär jag verkligen försöka följa via nätet medan jag håller tummarna stenhårt för de jag känner som lyckats kvala in. Spännande grejer!

 

HÖSTTERMINEN SMYGER IGÅNG

Trots att det inte har varit mycket till sommarväder i år (heller) här i Skåne, har jag haft en helt ok sommarkänsla ända sen i juni. Det är ju bra eller är det helt enkelt så, att jag läser kalendern som fan läser bibeln 🙂 . Höstterminen på jobbet har kickat igång med ett proppfullt arkiv och en lätt känsla av panik över hur i all världen vi ska klara av att beta av alla mål inom rimlig tid. Man kan tro att det är en obehaglig känsla men faktum är, att jag jobbar bäst under press och nu är det faktiskt ett rätt pressat läge vilket troligtvis kommer att leda till att jag kommer att ha en riktigt bra jobbhöst 😎 .

På måndag börjar ridningen igen och det ska bli roligt även om jag kommer att få jordens träningsvärk och knappt kommer att kunna gå 😳 . Vi startar upp med dressyrträning på måndag och hoppträning på tisdag men eftersom hästarna kommer hem från betet idag och imorgon lär vi i alla fall mjukstarta. Tack gode gud 😀 ! Igår var jag med Charlotte och tog en frukostfika i Vellinge och passade på att kika in i stallet. Allt är städat och klart, all utrustning är skinande blank, halmen har börjat köras in och tjejerna som jobbar där håller som bäst på med att bädda i alla boxar och spiltor. Det ligger en mysig förväntan i luften och jag tror att även hästarna kommer att tycka att det är rätt gött att komma hem 🙂 . Nu ska hovslagaren först och främst verka och sko alla hästar och jag tänkte åka förbi och piffa till Nibbi senare i veckan. Rycka manen, klippa svansen och schamponera honom. Det ska bli så mysigt <3. Förutom att allt är förberett i stallet har föreningen piffat till ridhuset genom att ge sargen en välbehövlig ommålning. Så fint det blev! Jag tog hem Nibbis dressyrträns igår och satte dit det fina blingpannbandet som jag köpte i Falsterbo. Han kommer lätt att vara snyggast av alla och med mina nya ridstövlar och specialdesignade eurosporrar kommer vi – om inte annat – att vara väldigt snygga när vi börjar träna igen. Viktigt skit 😀 ! Med lite tur förvillar vi vår ridlärare  på kuppen 😉 .

Stora ridhuset före och efter:

 

 

 

 

Här sitter en del av gänget som ska rida hem hästarna från betet och väntar på transport till Vellinge ängar (foto: Camilla Olsson #mammamat ). Enligt senaste statusrapporteringen från platsen är bl.a.  Nibbi infångad 😀 .

Uterumsbygget går äntligen mot sitt slut och plåtslagaren har verkligen gjort ett superfint jobb. Övergången mellan hustaket och uterumstaket är jättefin med plåt och takpannor, sidorna av taket på uterummet är snyggt plåtade, övergången från valvet till garagetaket blev bra, stupröret är på plats osv. Det enda som saknas nu är att ett hål i själva trädäcket så att sista biten av stupröret hamnar där brunnen/avloppet är 🙂 . Matbordet är på plats och vi har käkat där ute några gånger och det är gudagott att kunna öppna skjutdörrarna och få en känsla av att sitta ute, fast under tak.

 

Nästa projekt är byte av ytterdörren och sen lägger sig förhoppningsvis lugnet 🙂 .

I helgen som gick var jag och Nisse på träningsläger i lydnad för Malin Leandersson, Allys uppfödare och en go kompis till på köpet 🙂 . Charlotte, som arrangerade träningshelgen, hade ordnat så vi kunde vara på ridskolans nyklippta gräsbana och fall i fall vädret skulle bli katastrof hade hon även bokat ridhuset *top notch*. Nu behövde vi inte vara inomhus mer än när det var dags för fantastiskt goda luncher – signerade Lollo och Charlotte – men det var gott att veta att man kunde gå in om det skulle behövas. Vi var 8 ekipage båda dagarna och jag körde bara Nisse. Vi gjorde två hyfsade pass med en ny övning med extern belöning i form av Malin med bitkudde, ett riktigt mögapass och ett superbra pass där jag körde igenom BH-provets lydnad 🙂 . Vi har ju haft en del issues med att Nisse varit utåtriktad och lätt tröttnat på att samarbeta med mig eller – helt enkelt – prioriterat bort mig om det funnits nåt roligare att göra. Han har varit ganska olydig men i helgen kändes det verkligen som att vi kommit en bra bit på väg mot teamkänslan. Han tittar förväntansfullt på mig när jag tar ut honom ur bilen, han försöker få igång mig i lek, han kommer direkt när jag ropar och han kan fokusera riktigt länge i träningen. Visst, han plogar en del i fria följet och kan tränga om belöningen dröjer för länge men han är MED mig och han kan sina trix. Plogandet har jag redan börjat ta tag i och det kommer att bli bra men nu har jag varit ute efter engagemanget och energin och det har jag fått.

 

 

Malin var en grym instruktör. Hon var otroligt engagerad, tydlig, rolig, full av idéer, strukturerad och – icke minst – väldigt kompetent. Hon visade sig dessutom vara totalt orädd, herregud sicken stolle 😯 . Fast på ett bra sätt då 🙂 .

 

Fler bilder från träningshelgen finns HÄR. Vi hade en härlig blandning av raser förresten – malle, schäfer, cockerspaniel, rottweiler, dobermann och korthårig collie 🙂 . Tack alla för en härlig helg!

Av erfarenhet blir man vis och för att smälta helgens aktiviteter och intryck tog jag en ledig dag igår. Så himla gött att kunna göra det! I love flex 🙂 . Tog det mest lugnt men jag rensade iaf den vildvuxna rabatten bredvid trädäcket och planen är nu att lägga markduk där och sen ösa på med täckbark.

 

DET RULLAR PÅ

Förra veckan var det semesterkörigt här på jobbet. Jag skulle ha sju psykiatri(rättspsykiatri-)förhandlingar i torsdags och domaren skulle gå på semester i fredags = alla protokoll och domar skulle alltså vara klara dan efter förhandlingarna 🙄 . Med en nästan 11 timmar lång arbetsdag i torsdags gick det vägen 🙂 . Pust!

Annars har det faktiskt inte hänt ett endaste dugg, känns det som. Plåtslagarna kom i måndags och rev ner den gamla hängrännan och satte upp nya krokar, både på huset och på uterummet och tisdags satte de dit en ny hängränna – mycket snygg för övrigt – och nu ska de förhoppningsvis täta upp mot hustaket och över valvet ut mot framsidan och sätta dit en stupränna den här veckan. Det börjar bli drygt nu. Veckorna bara går 🙁 . Det har blivit väldigt fint gjort allting men det är så slitsamt att det känns som att det aldrig nånsin kommer att bli klart. Idag kommer elektrikern och med lite tur blir han klar med sitt jobb – belysning i kanten av trädäcket, belysning i uterummet + eluttag och lagning av en kontakt inomhus – på en dag så vi slipper ytterligare ett 10-veckorsprojekt i projektet 🙄 . Förra året målade vi träpanelerna och året innan det målade Jonas alla fönster och trappan och i år har ”vi” byggt uterum och trädäck – nästa år ska vi inte göra ett endaste jävla dugg. Tror jag 🙂 . Om vi inte ska hacka ner lite träd, stensätta gången ut mot baksidan och kanske fixa med en seriös ovanmarkpool … det sistnämnda känns dock som riktig överkurs med tanke på vädret i år 🙄 . Jaja. Lyxproblem.

På hundfronten har jag varit ganska seriös med Nisse, faktiskt. Vi nördar vidare med vår lydnad och vårt samarbete/lek och det går framåt. Fick ju en kombinerad skall- och belöningsövning visad för mig för några veckor sen och det såg ju sjukt smidigt ut när Pierre gjorde det men när jag skulle prova råkade Nisse rispa mig rejält på käken och nästan knäcka näsan på mig (vi snackar noll respekt). Nu har jag i alla fall fått till att han kan skälla några gånger utan att först orsaka skador på mig 🙂 . Det är som byteslek fast han får skälla några gånger innan han får bytesbollen. Hade först planer på att binda upp honom men så tänkte jag ”ingen minns en fegis” och nu funkar det 😎 . Dessutom har jag anmält BH-prov och beställt både tävlingsbok och skyddslicens. Jag fick licens för Kajsa i licenstidernas begynnelse och har alltså gått kursen 🙂 . När allt detta var gjort tänkte jag, att det nog kunde vara en bra idé att läsa regelboken 😳 . När jag läste reglerna upptäckte jag – till mina stora fasa – att platsliggningen skulle utföras med ryggen mot hunden 😯 . Miljöprovet med joggare, cyklister, andra hundar och uppbindning ( 😯 ) kom även det som en smärre chock och det var bara att ge sig på kas i byn och engagera några av Baras cyklande barn i träningen. Frågade två killar i 6-7 årsåldern om de kunde cykla förbi mig och Nisse först sakta och sen sitt allra fortaste och efter viss tvekan (”tanten med hunden verkar ju inte riktigt klok” 🙄 ) ställde de upp och kunde t.o.m. erbjuda några indiantjut på slutet 😀 . Det kallar jag service! Sen har vi övat på att möta hundar, joggare och gud vet allt så fort vi har fått chansen. Man känner sig som en stolle när man byter sida för att få hundmöte istället för att undvika dem. Nisse har skött sig oväntat bra även om bjäbbande småhundar är jobbiga för honom. Lydnadsmässigt har jag lärt mig programmet utantill med alla steg hit och dit och efter att ha gått med tävlingsledare i alla år, är det faktiskt riktigt kul. Utmaningen ligger i att hålla hunden på tårna och variera sig, både med hur man lägger in momenten och med belöningsfrekvensen. Nu väntar strax träningshelg i lydnad med Malin Leandersson och då tänkte jag passa på att träna på sådana saker som kräver medhjälpare 🙂 . Rondering och apportering ligger utanför BH-provet men vi har ändå tränat en del på det och han börjar greppa vad han förväntas göra. Just ja, vi har hunnit med ett skyddspass också, som gick bra.

 

Yaxxon är piggare än piggast. Han är alldeles yster och störig och det känns verkligen INTE rätt att ha honom i nån slags pension, som jag provat nu under sommaren. I helgen har det blivit extra tydligt och det blir till att börja träna med honom igen, så får vi se var det slutar – han kan ju sina trix, menar jag. Det ska kännas rätt i hjärtat och det gör det inte. Inte ett dugg faktiskt. Nu har jag dragit på mig två hundar och då får jag tugga i mig vad det innebär.

Frasse har gjort illa en trampdyna. När jag kom hem från jobbet för ett par veckor sen var han blockhalt och jag fick nästan hjärtstillestånd (man får det när en 12,5 år gammal hund går på tre ben 😯 ) . Undersökte honom och såg att han ”opererat” en framtass rejält 🙁 . Han kan ju göra så om han har ett litet sår eller liknande, han slickar och naggar helt maniskt och vips är såret jättestort. Hur som helst. Jag gjorde rent såret och satte på honom den tejpade gallerkorgen och efter en vecka såg det jättefint ut och han slapp korgen när han var under uppsikt. När det hade gått nio dagar och såret nästan hade gått ihop helt fick han vara utan korgen när Jonas sov efter nattpass och … ja. Han opererade sig igen och nu är vi tillbaka på ruta 1. Jävla Frasse *morr* .

Enligt rapport från Daggpilsgränd har elektrikerna kommit nu. Spännande!

Jag köpte mig en pilatesboll häromveckan för att använda till att träna upp mag- och ländryggsmuskler och lite annat. Jag har chockat mig själv med att träna 20 minuter enligt ett rätt tajt schema, jag kör 2 dgr och vilar 1. Känner mig väldigt inspirerad och tänker faktiskt investera i en enklare skivstång med lite vikter och hantlar framöver. Det går hur bra som helst att gå upp på ovanvåningen och träna 20-30 minuter när man har tid och det har gått förbluffande fort från att med nöd och näppe orka 4 x 15 crunches (en sorts sit-ups) utan att spy till att klara 4 x 35 🙂 .

I övrigt får vi se vad veckan bjuder på. Förhoppningsvis blir uterummet klart … som nr 1.