Så ja. Nu är det dags för lite uppdatering om träningsläget för Nils-Gunnar och Kamelkungen, eller Nisse och Yaxxon om man så vill.
Efter lite passivitet orsakad av träningspanik (alla andra unghundar är sÃ¥ duktiga och Nisse kan nästan ingenting, den andra hunden väntar i bilen) har jag äntligen börjat känna lugnet igen och ändrat min planering och vips börjar träningen kännas rolig igen 🙂 .
Först och främst bestämde jag mig för att träna med en hund per dag eller – egentligen – per träning. Jag orkar helt enkelt inte hÃ¥lla fokus och vara konstruktiv med tvÃ¥ hundar pÃ¥ en träning och dÃ¥ är det bara att gilla läget och göra sÃ¥ som det känns bäst för en själv. Det här visste jag iofs innan jag skaffade Nisse, jag har varit i den sitsen förut med Shotti och Kajsa och sen med Kajsa och Yaxxon, att jag hÃ¥ller ihop det bra med en hund men bara hafsar igenom nÃ¥t träningsliknande med den andra. Obra för alla inblandade, särskilt för hundarna. Promenadträningen, när jag tränar lydnad eller uppletande pÃ¥ de vanliga promenaderna, funkar bra men eftersom Jonas haft ett helt sinnessjukt schema med mycket övertid den senaste tiden har jag fÃ¥tt ta Frasse och Yaxxon tillsammans och det säger ju sig själv, att det inte blir nÃ¥n Yaxxonträning dÃ¥.
Nisse tränar jag lite med varje dag, bÃ¥de inomhus och promenaderna, och han börjar bli ganska duktig pÃ¥ att sitta kvar, inkallning till sittande framför mig (han är supersnabb och sätter sig verkligen jättenära) och ingÃ¥ng till utgÃ¥ngsposition vid min vänstra sida. Han kan sätta sig snett i utgÃ¥ngspositionen men han börjar bli riktigt snabb runt mig <3. Vi jobbar med snabba lägganden och snart kan han göra sÃ¥dana utan handtecken/hjälper. Fria följet börjar arta sig ganska bra. Vi kör fortfarande korta snuttar och vändningar pÃ¥ stället men han tappar inte trÃ¥den fullt sÃ¥ ofta som han gjorde förut. Nu är vi där att jag kan säga till honom när han t.ex. plötsligt mÃ¥ste undersöka ett extra spännande löv 🙄 . De största skillnaderna mellan Yaxxon och Nisse är, att Yaxxon hade betydligt bättre förmÃ¥ga att koncentrera sig när han var liten och att han var lättare att styra medan Nisse har nÃ¥got lättare att lära sig saker, han är väldigt snabb i sina utföranden men dessvärre även i tanken och det händer lite väl mycket i hans lilla hjärna per tidsenhet ibland. TvÃ¥ väldigt olika hundar och det är lite klurigt för mig att ställa om mig mellan dem vilket är ytterligare en anledning till att jag bestämt mig för att inte träna med dem bÃ¥da tvÃ¥ pÃ¥ samma träning.
Yaxxon anmälde jag till lydnadsklasser för att ta chansen att få vÃ¥ra tre förstapris sÃ¥ att han kunde bli champion men jag inser att detta nog inte kommer att hända. ALLA är ute och jagar sina förstapris nu, sÃ¥ även de â€riktiga†lydnadshundarna och med tanke pÃ¥ hur mycket träning det kostar att fÃ¥ till de ganska kluriga momenten till höga poäng är frÃ¥gan om jag verkligen ska lägga mer tid pÃ¥ det där, eller om jag ska finslipa brukslydnadsmomenten och komma ut taggad till 1000 i spÃ¥r nästa Ã¥r. Jag har tvÃ¥ anmälda tävlingar kvar och idag fÃ¥r jag fatta ett beslut om jag ska anmäla Höganäs den 10 december ocksÃ¥. Oddsen för att vi ska plocka hem tre förstapris pÃ¥ tre tävlingar är mycket höga, det kan man ju iaf konstatera. Jag tycker att vi gjort det bra över huvudtaget som tagit oss till elitklass och fÃ¥tt ett andrapris där med 249,5 p. Sen hände ju det där med avstängningen och jag fick världens platsliggningsÃ¥ngest (den har inte blivit bättre men jag jobbar med det).
I förra veckan tränade vi pÃ¥ lydnadslydnadsmomenten och det gick – med vÃ¥ra mÃ¥tt mätt – ganska bra 🙂 . Han prickade apportering med dirigering pÃ¥ första försöket men eftersom jag stannat honom sÃ¥ mÃ¥nga gÃ¥nger och dirigerat om honom, har detta pÃ¥verkat tempot. Yaxxon VILL verkligen göra rätt och förstÃ¥ vad jag ber honom om och när han blir tveksam pÃ¥verkar det hans vanligtvis höga tempo och entusiasm. SÃ¥ klart. Rutan gjorde han bra och även zätat medan vittringsapporteringen var riktigt bedrövlig. Han plockade rätt pinne men istället för att nosa över övriga apporter provsmakade han pÃ¥ ett par stycken i farten 👿 . Fria följet gick bra och även hopp-apport. Inkallningen gick sÃ¥ där, bra ställande men det tog bedrövligt lÃ¥ng tid innan han fick ner rumpan i läggandet. Fattar inte hur en hund kan lägga sig sÃ¥ snabbt med framdelen och stÃ¥ kvar sÃ¥ länge med bakdelen i vädret 😯 . Hur som helst hade vi riktigt roligt, jag och min Kamelkung 🙂 .
IgÃ¥r var det ridhusträning för Yaxxon igen och vi körde bara brukslydnad. Vi började med ett lååååååångt fritt följ som började lite väl piggt men efter en ganska kort stund hittade vi flytet och det kändes faktiskt riktigt bra. Han har en enastÃ¥ende uthÃ¥llighet i det momentet och blir bättre och bättre ju längre vi gÃ¥r. Vi körde delar av inkallningen, först till stÃ¥ och sen till ligg och igÃ¥r la sig nÃ¥got snabbare än veckan innan 😎 . Det kan ha berott pÃ¥ min nÃ¥got mordiska ton i kommandot 😀 . Eftersom vi inte har tränat kryp pÃ¥ ett tag började jag med nedlägganden och vändningar pÃ¥ stället innan vi körde hela elitkrypet – lugnt, lÃ¥gt, bra position, bra vinklar och ett snabbt sitt. Gjorde halten lite extra lÃ¥ng för att träna stadgan där. Avslutade träningen med skall och jäklar vad intensivt det var! Eventuellt kan han ha varit inspirerad av skyddshunden som körde bevakning samtidigt, en bit bort 🙂 .
Nisse fÃ¥r vänta med att träna i ridhuset ett tag. Jag tror det blir överkursernas överkurs för honom, att koncentrera sig när det körs skydd i samma lokal 🙄 . Han har dock provsprungit lokalen s.a.s..
Före hundträningen var det hoppträning för mig och Nibbi och vi fick hoppa 9-hindersbana i Hagahill (pay and jump-ridhuset som ligger i anslutning till ridskolan). Det är alltid lite nervöst att hoppa bana, tycker jag. Det är sÃ¥ mycket som man vet att man ska tänka pÃ¥ om det ska bli rätt – hästen ska vara framme för skänkeln, den ska vara styrbar, den mÃ¥ste ha rätt energi och sen ska man tänka pÃ¥ att hÃ¥lla blicken mot nästa hinder hela tiden och man mÃ¥ste planera och ha koll pÃ¥ galoppen i landningen. Vi red lite tight in mot en kombination (6A – 6B) och hamnade helt snett mot hindret efter (7) sÃ¥ vi missade det och fick rida om den delen helt 😳 . Aja. Sen halkade hjälmen ner över ögonen efter ett hopp ocksÃ¥ men just dÃ¥ hade jag full koll pÃ¥ vilket hÃ¥ll jag skulle, sÃ¥ det ordnade sig. Nibbi rev inte ett enda hinder, trots att en del av dem var betydligt högre och bredare (oxrar) än vad vi hoppat förut och ett hinder hade dessutom vattenmatta 😯 ! Lite skräckblandad förtjusning hela träningen igenom, sÃ¥ kan man sammanfatta det hela 🙂 . VÃ¥rt mÃ¥l är Ridskolehoppningen den 4 december där vi ska försöka oss pÃ¥ 80 cm den här gÃ¥ngen, vilket är 20 cm högre än första gÃ¥ngen vi var med, för ett Ã¥r sen. Den här gÃ¥ngen ska jag se till att lära mig Fas 2 innan jag startar ocksÃ¥, om i fall att vi tar oss runt första rundan felfritt 😎 .
Ridskolehoppningen i vÃ¥ras här ser man att vi landar i fel galopp pÃ¥ vägen mot Irenes kamera 🙄 .
ANTAL STEG IGÃ…R: 21 172
ANTAL STEG I ONSDAGS: 13 414
ANTAL STEG I TISDAGS: 18 356
ANTAL STEG I MÃ…NDAGS: 14 926