TVÃ… VECKOR MED NISSE OCH LITE ANNAT GREJS

Nu har det gÃ¥tt tvÃ¥ veckor sedan Nisse flyttade hem till oss och man kan ju lugnt säga att det varit en del action 🙄 . Han har härdats rejält – nästan lite för bra för min smak – men Nisse själv tycker att det är lugna puckar 🙂 . Nisse flyttade hem till oss med de vackraste smÃ¥ stÃ¥ende schäferöron man kan tänka sig och det var ju typiskt att den ena örat kom i vägen för Frasses skadade och sabelvassa hörntand i samband med en rätt moderat markering. En bit av örat skars av som om Frasse använt skalpell. Iförd blodig mysdress (fatta sÃ¥ mycket det blöder frÃ¥n ett hundöra :shock: !)  och Foppatofflor Ã¥kte vi i ilfart till Djursjukhuset i Malmö där en helt  fantastisk veterinär vid namn Jarle Eimhjellen tog emot oss ganska omgÃ¥ende för att kika pÃ¥ Nisses skada, lyssna pÃ¥ hans hjärta och ge honom smärtstillande. Vi fick vänta ett par timmar pÃ¥ grund av en brÃ¥dskande akutoperation men sen kom Jarle ut i väntrummet, lyfte upp lilla Nisse, pussade pÃ¥ honom och tog med sig honom in i operationssalen. Nisse fick sitt öra lagat pÃ¥ bästa möjliga sätt och nu följer vi hemgÃ¥ngsrÃ¥den minutiöst för att ge örat bästa möjliga chans att bli fint igen. Tratten har inte varit nÃ¥gra som helst problem. Nisse verkar tänka att ”jaha, nu ska jag ha en sÃ¥n här” och han äter, dricker, leker, tuggar tuggis och sover obehindrat trots tratten <3. Han är inte rädd för Frasse, Yaxxon och Faxe och tar gärna chansen att lattja med grannens cockerpoo Tjorven 🙂 . Man kan säga att Nisse gillar läget och det är ju helt underbart. Han kunde ju lika gärna ha blivit rädd och ängslig utan att det hade varit det minsta konstigt. IgÃ¥r fick jag besked frÃ¥n IF att de ersätter hela skadan (inkl jouravgiften pÃ¥ 1880 kr 😯 ! ) minus självrisken.

tratt2
Före

tratt1 tratt3 tratt4
Efter

Vad har vi hittat pÃ¥ annars dÃ¥, jag och Nisse? Jag tror ju att det är viktigt att valpar fÃ¥r veta var de hör hemma, vilka människor det är som är viktiga och att de fÃ¥r sina vardagsrutiner först och främst innan man successivt gör världen större för dem. Nu uppstod en situation redan efter tvÃ¥ dagar när jag skulle simma med Yaxxon (trodde det var sista chansen innan sommaren) och dÃ¥ fick Nisse Ã¥ka med i bilen. Planen var att lÃ¥ta Gosia simma med Yaxxon medan jag stannade hos Nisse men när vi kom till Djursjukhuset hade Nisse slocknat i bilen och jag kunde simma Yaxxon själv 🙂 . Efter simningen ville Gosia och Charlotte gärna träffa Nisse sÃ¥ jag lyfte honom ur bilen och bar in  honom till simavdelningen. Där visade det sig att Nisse tyckte det var jättekul och spännande med bÃ¥de folk, hundar och miljö och sÃ¥ klart fick han undersöka det hela. Det bästa var att springa efter Charlotte när hon simmade Doris och att plocka mjuka flytbollar frÃ¥n det blöta klinkergolvet <3. Efter avvikelsen till djursjukhuset fick Nisse dock stanna hemma i Bara första veckan. Under de här tvÃ¥ veckorna har han lärt sig vad han heter, han kan gÃ¥ hyfsat i koppel och kommer sitt allra fortaste när man ropar pÃ¥ honom 🙂 . Han älskar godis, leksaker och ordet ”duktig”. Han kryper gärna upp i knät och gosar, han är glad i folk och andra hundar och han är otroligt fascinerad av fÃ¥glar. Han är ganska lätt att busa upp och har nära till sitt skall – det räcker att man tittar lite busigt pÃ¥ honom när man leker sÃ¥ backar han ut och skäller uppfordrande. Det gjorde ju aldrig Yaxxon som fick Ã¥ka pÃ¥ värsta poliskursen för att ge ifrÃ¥n sig ett endaste litet voff 🙄 . Han äter som en arg varg, sover som en bumling om nätterna och tar sina powernaps under dagarna. Det sistnämnda gjorde aldrig Nixx, som vi fick tvinga att vila när han var liten. Vi har varit i skogen med Charlotte, Doris, Ally och Astrid och även pÃ¥ ridskolan och han har varit duktig. Lite diskret inledningsvis men inte klängig och efter en liten stund har han rockat loss. Det har visat sig att Nisse älskar att Ã¥ka bil och det är ju tur det  med tanke pÃ¥ hur mycket bilÃ¥kande det kommer att bli även för honom i framtiden 🙂 . Jag tycker att Nisse är en jättefin valp som verkar helt normal 😎 . Yaxxon hÃ¥ller INTE med 😀 .

Förutom Nisselivet har jag hunnit rida en del de här veckorna. Jag har ju fÃ¥tt för mig att jag ska tävla KM i dressyr med Nibbi och tog därför en privatlektion med ridläraren Lollo där vi gick igenom första halvan av Lätt C2. Herregud sÃ¥ svÃ¥rt. Vi galopperade inte en meter men jag har nog aldrig varit sÃ¥ trött i benen som efter den lektionen. Volter är svÃ¥rt skit 🙄 . Vi skulle ha kört andra halvan av programmet i söndags morse men pÃ¥ grund av Nisse-dramat avbokade jag den lektionen. Förutom dressyren har jag och Nibbi även varit pÃ¥ hopplektion tvÃ¥ gÃ¥nger, dels i lördags med Lollo dels igÃ¥r med Charlotte. Det gick väl sisÃ¥där i lördags, det kändes ärligt som om vi körde ett pass ovanligt stor plockepinn men sÃ¥ blir det när man inte gasar ordentligt och styr som ett rattfyllo. IgÃ¥r gick det bättre och vi fick till en bra runda till slut. När Nibbi kommer igÃ¥ng hoppar han riktigt stort och lÃ¥ngt <3. Han är sÃ¥ fin, den hästen … om man inte ska försöka fÃ¥nga honom i hagen och ta honom frÃ¥n flocken 🙄 . Just detta försökte först jag och sen Gosia i lördags och Nibbi bara kastade sig iväg och drog järnet när vi var framme vid grinden bÃ¥da gÃ¥ngerna … Jösses. Vi fick kalla in det tunga artilleriet i form av stalltjejerna Natalie och Linnéa. Utrustade med träns, gottehink, longerpiska (för att gÃ¥ bakom Nibbi och mana honom framÃ¥t vid eventuella vända och dra-försök, inte för att nita honom) och grimskaft med kedja men – framförallt – med ett jäkla självförtroende lyckades de fÃ¥ in Nibbi till stallet. Vilka oerhört tuffa och rediga tjejer! Jag blev SÃ… imponerad!

Nibbi
Nibbi i hagen

tjejerna
Coolaste hjältarna Natalie och Linnéa

nibbi1
Jäkla häst <3

Silver Bullitt har varit pÃ¥ service och det visslande ljudet som hörts när jag bromsat i lÃ¥ga hastigheter visade sig vara en trasig drivrem. Billigt och bra 👿 . Nu känns min lilla bil som ny … medan Visakortet har fÃ¥tt träningsvärk 🙄 .

Viktväkteriet går framåt (eller neråt) och jag börja närma mig mitt urspungsmål 70 kilo, jag väger 71.4 och det känns skönt på en massa olika sätt. 8,6 kilo är ändå 8,6 kilo. Det har tagit tid men jag har inte mått dåligt eller späkt mig under de här månaderna. Nu inser jag dock att målvikten nog snarare ligger på 68 kilo men det är ju bara att köra på och låta det ta den tid det tar.

11796280_10154060248644008_1900820337251500154_n